Välkommen till Single Malt Academy of Dalecarlia
NYHETER: 2024-12-11 Inbjudan ute till Ardbeg Chapter 2 | 2024-10-10 Inbjudan ute till Clydesdale med Thomas Sundblom
NYHETER
2021-02-25
Nu är inbjudan ute till GlenAllachie Single Casks provningen!
2021-02-20
Nu är inbjudan ute till Superspecial 2021!
2021-02-17 kl 09:00
Snart är det dags för årsmöte och efterföljande provning. Till provningen finns det endast 3 platser kvar
2021-02-17
Adelphi/Ardnamurchan är nu slutsåld!
2021-02-17
Nu finns det endast 6 platser kvar till Ardbegprovningen i September!
2021-01-30
Inbjudan till Adelphi / Ardnamurchan med Alex Bruce och Jenny Karlsson är nu ute!
Läs mer och köp biljett här!
2021-01-24
Imorgon kl 10:00 släpps biljetterna till 2021 års exklusivprovning: Ardbeg
2021-01-21
Glenfarclasprovningen är nu slutsåld!
2021-01-20
Inbjudan till Glenfarclas med Callum Fraser är nu ute!
2021-01-02 kl. 15:39
Exklusivprovningen Talisker är nu slutsåld
2021-01-02 kl. 13:10
Inbjudan till Talisker Exklusivprovningen är nu ute.
2020-12-20
Inbjudan till Old Train Line från JWWW är nu ute!
2020-11-26
Provningen Johnnie Walker 200 år är nu slusåld!
2020-11-18
Inbjudan till Johnnie Walker 200 år med Mikael Lundén är nu ute!
© The Single Malt Academy of Dalecarlia - 2021
Kvällen till ära hade 40 personer anmält sig. Kanske spelade det vackra vädret in och sänkte antalet deltagare. Kvällens tema var whisky som går att köpa på systembolaget. Vi valde ut några mer udda sorter och passade på att ta tre stycken från destillerier som vi tidigare inte har provat whisky ifrån. Trots detta var det en samling goda whiskyn som dukades upp. Den enda som gjorde mig besviken var Springbank 10. Denna är helt klart för ung för mig. Min personliga favorit för kvällen var Glenburgie. Tätt följd av Glenfiddich Caoran Reserve. Detta är inte alls i linje med vad omröstningen sa. Många av de provande upplevde att det var mycket svårt att placera whiskyn i rätt glas.
Den sedvanliga omröstningen om kvällens godaste whisky gav följande resultat.
Ledaig 15 YO med 62 poäng.
Blair Athol med 38 poäng.
Glen Burgie Single Cask 12 YO 1987 med 36 poäng.
Springbank 10 YO med 21 poäng
Highland Park 12 YO och Glenfiddich Caoran Reserve med vardera 16 poäng.
Historia.
Destilleriet grundades 1798 Av John Stewart och Robert Robertson. Det ligger i staden Pitlochry i södra Highlands. Dock vet man inte så mycket om vad som skedde på den tiden. De flesta av destilleriets byggnader uppfördes 1825. Destilleriet kallades ursprungligen för Aldour Destillery efter den närbelägna floden Allt Dour som betyder utterfloden. Märkligt nog bytte det senare namn till Blair Athol efter den avlägsna byn Blair Atholl. Alexander Conacher Company drev destilleriet från 1826 men lyckades inget vidare och destilleriet stängde redan 1832. 1882 Köpte Peter Mackenzie & Company Destillers Limited of Edinburgh det, de kompletterade och byggde ut anläggningen. Efter renoveringen producerades 450 000 liter sprit per år. 1932 lades det i malpåse. Blended firman Arthur Bell & Sons köpte destilleriet och byggde om det. Först 1949 återupptogs produktionen. Sedan 1985 Ägs det av United Destillers & Vintners.
Tillverkning.
Torven hämtades tidigare från Orkney öarna, men idag används färdigt rökt malt. Efter krossning i den gamla Porteuskvarnen mäskas 8 ton gröpe åt gången. Vörten fördelas sedan i två 20 000 liters washbacks av lärkträ och två rostfria washbacks om 40 000 liter vardera. 1973 byggde man 2 pannor till så idag finns det fyra stycken. Alla pannorna är raka utan boiling balls, indirekt ångvärmda och försedda med moderna kondensatorer. Varje år tillverkar man 2 miljoner liter whisky. Till mäskningen används vattnet i utterfloden.
Whiskyn.
Lagringen sker på American barrels, sherry hogsheads och sherry butts i destilleriets gamla lagerhus. Whiskyn är en viktig del i Bells blended sortiment. Äldre lagringar har en mild nästan gräddlik smak med anstrykning av ljunghonung.
Doft: kryddor och sherry.
Smak: Torr ingefära och ljung.
Historia.
Destilleriet ligger i Tobermory hamn på ön Mull. Destilleriet grundades 1798 av John Sinclair, det stängdes av oklara skäl 1837 och öppnade åter 40 år senare. Efter två kortvariga ägare köptes det 1890 av John Hopkins & Limited 1890. Det stängde igen 1930 och därefter användes lokalerna både som matsal och transformatorstation. 1972 köptes det av ett rederi i Liverpool och det spanska sherrybolaget Domecq. Efter renoveringen som följde hade destilleriet en kapacitet på 3.6 miljoner liter hårt rökt och mycket god maltwisky per år. Dock fick man stänge igen efter bara 3 år pga. låg efter frågan på whiskyn. 1979 köptes det av ett fastighets bolag som inte lyckades med att göra destilleriet vinstgivande. Produktionen de första två åren inskränkte sig till 95 000 liter. Man blandade därför whiskyn med äldre Ledaig och annan whisky. Denna vatted malt såldes under namnet Tobermory Malt Whisky. De ekonomiska problemen fortsatte och man hyrde tex. ut en del av tunnrummet till en osttillverkare som lagrade ost bland destilleriets washbacks. 1978 bytte man sedan namn till Tobermory Destillery. 1980 lades det i malpåse för att startas upp igen 1990. Sedan 1993 ägs det av Burn Stewart Destillers. Idag produceras en helt unpeated malt som kallas Tobermory och den peated malt Ledaig som vi skall prova idag.
Tillverkning.
Till Ledaig används malt av kornsorten Prisma, rökt till 35 ppm phenol. Malt krossningen sker i en Porteuskvarn och mäskningen i en 4 tons gjutjärnsmashtun. Vörten jäses i fyra washbacks av trä. Eftersom man gör två olika whisky så har pannrummet delats i två separata enheter. Alla fyra pannorna är indirekt ångvärmda och har raka höga halsar med slanka boiling balls. Eftersom det inte finns några lagerhus kvar lagras hela produktionen vid Deanstons destillery på fastlandet. Vattnet är både sött mjukt och torvigt rinner från Missnish Loch och förenas med vatten från St. Marys Well innan det när destilleriet.
Whisky.
Den färdiga whiskyn lagras på American barrels och hogsheads som tidigare innehållit både sherry och skotsk whisky. 1992 buteljerades en del äldre whisky från lagren under namnet Ledaig Single Malt. För connoisseurer rekommenderas denna äldre Ledaig Vintage single malt, destillerad 1972-1974. Utvalda årgångar av destilleriets medelhårt rökta whisky buteljeras under namnet Ledaig, vanligen efter mellan 8 och 15 års lagring.
Doft: mentol och rök.
Smak: kryddor, sälta och frukt.
Lite om destilleriet.
Grundades 1887 av William Grant en före detta skomakare. Han hade dock varit anställd vid Mortlach under 20 år och lärt sig allt om hur man gjorde whisky. Han började med begagnad utrustning köpt från Cardow. Glenfiddich är idag den mest sålda single malt whiskyn. Dock används den största delen av produktionen vid framställning av Grants olika whisky-blandningar. Det har alltid varit ett familjeföretag och drivs idag av den 5e generationen Grant sedan starten. I pannrummet står idag 10 mäskpannor och 20 spritpannor. De är dock förhållandevis små, spritpannorna rymmer inte mer än 4550 liter vardera. Varje år buteljeras 850 000 lådor Glenfiddich whisky. Den 15 åriga cask whiskyn är en högklassisk speyside whisky som har mycket lite gemensamt med den unga (ca 7 år) standard buteljeringen.
Tillverkning.
Destilleriet körs dygnet runt. Malten köps in från ett centralt mälteri. De mashtun man använder är öppna och jäskaren är tillverkade av trä. Mäskpannorna är av lanternmodell medan spritpannorna har små runda boiling balls. Pannorna är direkt koleldade. Buteljering sker direkt på destilleriet och vattnet till spädningen tas från den egna källan Robbie Dhub.
Caoran reserve.
Glenfiddich Caoran reserve är en ny whisky som skall efterlikna den som gjordes under kriget. Whiskyn lanserades i september 2002. Det var brist på kol under kriget och tack vara detta användes mer torv än vanligt för att röka malten. Detta ger en annan karaktär på whiskyn. Caoran lagras i minst 12 år och blandas sedan med vanlig Glenfiddich som har lagrats på fat som tidigare innehållit Islay whisky. Caoran kommer från gaeliska och betyder ungefär torv glöd.
Doft: Söt, citrus och lite rök
Smak: Söt, apelsin starka röktoner
Historia.
Destilleriet grundades 1810 under namnet Kilnflat Destillery nära byn Kinloss. Destilleriet stängdes sedan 1870 för att öppna 6 år senare efter renovering och modernisering, denna gång med rätt namn. Under de närmaste åren byggde man ut destilleriet kontinuerligt. Vid mitten av 1920 talet tjänstgjorde en av de första kvinnliga destilleri direktörerna Margret Nicol här. 1925 försattes destilleriet i konkurs, det drevs vidare under två år av konkursförvaltaren. 1936 återupptogs produktionen av J. G. Stoddart Limited. 1958 var det dags för en renovering. Man installerade 2 lomond pannor och i dessa tillverkades Glencraig. Trots att dessa pannor använde samma mäsk. Lomond pannorna togs ur drift 1980 och destilleriet har nu två mäskpannor och två spritpannor. Idag utgör det en del av Allied destillers. Det ursprungliga pannhuset från Kilnflat finns fortfarande kvar.
Tillverkning.
Maltet köps från Ballantines mälteri. Kornsorten till whiskyn spelar enligt destillerichefen ingen större roll men den får absolut inte ha en högre halt fenol än 3 ppm. Man använder en 4.9 tons mashtun. Man har hela 13 stycken washbacks sju moderna i rostfritt stål och 6st tillverkade av Oregon ek. Den största mängden whisky lagras på second och refill bourbon fat, samt en mindre del på sherryfat även dessa second och refills. Faten lagras inne på destilleri området.
Whisky.
Av Glencraig finns endast ett fåtal fat kvar i väl låsta lagerhus. Denna whisky är idag en eftertraktad samlar raritet. Glenburgie är betydligt vanligare och en av huvudbeståndsdelarna i Ballantine. Den är också uppskattad som maltstomme i andra sammanhang. Glenburgie är en svår whisky att beskriva då den är mycket komplex. Den kräver tid och eftertanke. Smaken har en viss kemiskt oljig ton balanserad med bland annat frukt, malt och sherry. Doften har en söt bonvaxton.
Historia.
Springbank grundades 1828 av bröderna Hugh och Archibald Mitchell. Det lades på den tomt där deras far tidigare hade drivit ett illegalt destilleri. Sedan starten har i princip inget förändrats. Destilleriet drivs fortfarande av samma familj som grundade det. Springbank hölls stängt 1926 till1933 under depressionen. Längs den gata där Springbank är beläget låg förr i tiden destillerierna Reichlan, Union, Longrow och Springside vägg i vägg med varandra. Efterhand som Springbank har vuxit har resterna av dessa destillerier hamnat innanför staketet till Springbank.
Tillverkning.
Allt arbete från kornstöpning via golvmältning till buteljering görs för hand vid destilleriet. Maltet krossas i en unik över 100 år gammal kvarn. Jäsningen sker i washtuns tillverkade av svenskt knasterfritt lärkträ. Springbank har tre seriekopplade kittelpannor. Pannorna eldas både med olja och med ånga. Mäskpannan värms både med ånga och med en oljebrännare som har öppen låga. Lågvinet tas ut vid 20 % alkohol och destilleras sedan på nytt upp till 50 %. Detta destillat blandas sedan med en del lågvin och destilleras till 71 %. Detta gör att Springbank anser att whiskyn är destillerad 2.5 gånger. Whiskyn späds efter destillering till 64.3 % innan den tappas på ekfaten.
Whiskyn.
Springbank buteljeras utan kylfiltrering och spädd till 46 %. Whiskyn lagras på antingen sherry cask eller bourbon barrels. Ett år innan buteljeringen blandas olika fatlagringar så att den speciella Springbank karaktären erhålls. Springbank tillverkar dessutom ytterligare två maltwhiskyn Longrow och Hazelburn. Hazelburn kommer att börja säljas 2007. Dessutom kommer en portvinslagrad Springbank att introduceras nästa år. För den nyfikne finns dessutom olagrad sprit från Springbanks pannor till salu under namnet Triple S.
Springbank 10 år
Denna whisky har ersatt både CV och den 12 åriga.
Doften är fyllig, med toner av vanilj, mellan torr med en snäll rökighet.
Smaken är Lång och mjuk med en nypa salt i avslutet.
Historia.
Highland Park grundades 1798 av David Robertson. Destilleriet lades på samma tomt som Magnus Eunson tidigare hade drivit ett illegalt destilleri på. År 1825 övertogs destilleriet av Robert Borwick. Familjen Borwick drev sedan destilleriet fram till 1869 då arvtagaren James kom fram till att whisky tillverkning rimmade illa med hans prästämbete. År 1898 utökades destilleriet från två pannor till dagens fyra. 1935 köptes det av Highland distilleries Company. Highland Park har fortfarande kvar sin gamla golvmältningsanläggning. På mältningsgolven gror varje år 650 ton korn till malt inom loppet av 6-7 dagar. Detta räcker endast till 20 % av maltbehovet, resten köps centralt. Torven som skärs mycket grunt tas från Hobbister Moor i april månad varje år. Highland Park är det nordligaste av alla skotska destillerier.
Tillverkning.
Man eldar små mängder ljung tillsammans med torven under rökningen. Det är denna ljung som sägs ge whiskyn dess speciella karaktär och sötma. De 80 % malt som blandas till den egna är helt orökt. Detta er en fenol halt på 20 ppm. Jäsningen sker i öppna washbacks som användes som badkar av flottister under andra världskriget. De fyra pannorna har korta mycket grova halsar. Lagerhusen rymmer ca 45 000 ekfat.
Whisky.
Whiskyn lagras på både exsherry och exbourbon fat. Buteljering sker vid ägarbolagets anläggning i Glasgow, normalt efter 12 års lagring. Det lokala smeknamnet på Highland Park är ”Orkneys Gold” Highland Park är en rökig torvig och smakmässigt ganska tuff whisky. Den används bl.a. i Famouse Grouse och Cutty Sark.
Doft: ljung, rök och honung
Smak: Ljung.
Anekdot.
Magnus Eunson arbetade som kyrkvaktmästare och sägs ha förvarat hela sitt lager med maltwhisky under predikstolen i kyrkan. Sedan nya excisemän kommit till Orkney hade de hört talas om att det fanns whisky gömd i kyrkan och anställde en razzia där. Eunson hade dock blivit förvarnad och hunnit flytta alla ekfaten till sin bostad, Dessa hade han ställt mitt på golvet och lagt ett vitt täckelse över så arrangemanget liknade en likbår. Därefter samlades familjemedlemmar, tjänstefolk och några grannar runt det maskerade whiskylagret med biblar i händerna. När excisemännen efter fruktlöst sökande i kyrkan bultade på dörren till Eunsons hem, stämde alla sörjande upp i gemensam klagosång. En tjänsteflicka släppte in excisemännen och Eunson, som stod vid bårens huvudgärd, gjorde lugnt tecken för att låta excisemännen förstå att de kom ytterst olägligt. När en av de ”sörjande” viskade smittkoppor till excisemännen lär de långsamt ha backat ut och därefter springande ha försvunnit från platsen. Eunson arresterades till slut för sin illegala whiskytillverkning av John Robertson, som 12 år senare skulle hyra ut lagerlokaler till det nystartade Highland Park.
Per Eriksson 2004-05-10.
© The Single Malt Academy of Dalecarlia - 2024