Provning 189: Årsmöte och Bernt Sjödins avslutningsprovning

Efter 21 år i SMAD:s styrelse var det nu dags att säga tack och adjö. Först ett årsmöte med val av nya ledamöter och därefter min avslutningsprovning. Innan jag började min provning så tackade Anders Norström för mina insatser under åren och för det stöd jag givit honom under hans ordförandetid.

Jag planerade provningen för 140 deltagare och hade målsättningen att erbjuda en unik provning som dominerades av whisky direkt från fat i form av unika fatprov. Även om det krävdes en hel del arbete för att få tag på fatprover, så lyckades det riktigt bra tycker jag, eftersom 9 av 12 whisky var fatprov. Och whisky från nio olika destillerier. Nio destillerier som jag av olika skäl känner en speciell relation till. Visade sig dock snabbt att jag underskattat intresset för provningen. Redan dag 2 så var det ca 165 anmälda. Och det gick inte att sortera i en korrekt betalningsturordning. Så med lite tur visade det sig möjligt att kunna erbjuda fler än 140 att delta i provningen. Kunde utöka med ytterligare två fatprov, varför det kunde erbjudas 12 whisky i stället för planerade 10. Totala mängden blev densamma som planerat, ca 16,5 cl till varje deltagare. Antalet deltagare som infann sig till provningen uppgick till 172 närvarande medlemmar. Hade det funnits tillräckligt med whisky tror jag nu, att det hade kunnat vara över 200 medlemmar som deltagit.

Hade redan i inbjudan utlovat en nostalgitripp och att beröra händelser som på olika sätt etsat sig fast i mitt minne. 1989 gjorde jag mitt första besök i Skottland. 17 juli gjorde jag mina första destilleribesök, då några destillerier längs "The Whisky Trail" besöktes. Började med Glenfiddich och avslutade med Glenfarclas. Däremellan hann jag även med Tamnavulin och Cardhu. Intressant men det blev inte någon tändande gnista till ett maltwhiskyintresse, utan jag fortsatte att dricka min Grants Blended Scotch. Men Glenfarclas fick jag dock en viss förkärlek till redan vid detta första besök.

9 maj 1995 genomförde Munskänkarna i Borlänge en specialprovning, Maltwhisky nosing under ledning av munskänken och whiskykunnige Jörn Ek, som under många år arbetat hos Arvid Nordquist. Här dukades det upp Auchentoshan 10yo, Glenfiddich Pure Malt, Laphroaig 10yo, Macallan 18yo och Springbank 21yo. Nu tände det till ordentligt! Fick för första gången uppleva en riktigt rökig s.k. machowhisky - Laphroaig. Och superbra buteljeringar av Macallan och Springbank. Här föddes mitt verkliga intresse för single malt. Ett intresse som snabbt exploderade. Som lite kuriosa kan nämnas, att whiskyn vi provade var utspädd till ca 20 %. Kanske så man gör vid whisky nosing till skillnad från whisky tasting? Doften är maximal vid ca 20 % alkohol.

Nu började en omvälvande period. Började köpa böcker för att lära mig "allt" om single malt. Och whiskyinköpen tog ordentlig fart. I Sverige var tillgången väldigt måttlig, men det fanns på den tiden riktig tax free med ett förhållandevis bra sortiment. Eftersom jag vid den tiden arbetade inom Avesta Sheffield, så innebar det resor till England och engelsmän kom till Avesta och kunde ta med sig whisky. Samt en dotter boende i södra England som besöktes flera gånger per år. Det här gav många möjligheter att köpa whisky. Inte bara på tax free utan också från olika butiker i både Skottland och England. Hittade dessutom en pub med 153 olika whisky bara någon kilometer från dotterns bostad. Fantastiskt med ett sådant utbud för en novis. Och det blev ett antal besök på puben för att prova igenom sortimentet av single malt. Kunde redan efter ett par år konstatera, att så gott som alla whiskyn i sortimentet provats. Antingen på puben eller i annat sammanhang.

På 1990-talet fanns en tidning som hette Vin- och Spritjournalen och som gavs ut av Vin & Sprit. I januari 1997 fanns en liten notis om en whiskyklubb i Stockholm, Whisky Academy of Scandinavia (WAS) med Hans Lilja som kontaktperson. Vilken möjlighet att bli medlem i en whiskyklubb tänkte jag och ringde glad i hågen till Hans. Men att bli medlem i WAS det gick inte alls. Dom hade ett tak för antalet medlemmar och taket var redan uppnått. Bilda en klubb själv föreslog Hans. En tanke som började gro. Men hur gör man då?

4 mars 1997 fick jag chansen att leda en andra whiskyprovning hos Munskänkarna i Borlänge. På inbjudan stod det "På begäran kommer det åter att hållas en Whiskyprovning som kommer att ledas av vår egen whiskyexpert, Bernt Sjödin". Så ibland kan det gå fort att bli expert. Hade upptäckt Ardbeg vid den här tidpunkten också och Ardbeg 1974-1997 var en av de whiskyn som fanns med i provningen. Jag hade redan före provningen bestämt att fråga om det fanns intresse att bilda en whiskyklubb i Borlänge. Och fram kom Ulf Carlsson, Thomas Jonsson, Jörgen Lindström och Thomas Melin samt att namnet Per-Olof Kull nämndes. Och vi sex bildade en interimsstyrelse med målsättningen att starta en whiskyklubb i Borlänge. Kunde notera att jag var den verklige åldermannen i det sällskapet. Rent åldersmässigt kunde jag ha varit far åt allihop. Vi sex blev senare också den första officiella styrelsen. Den yngsta styrelsen i SMAD:s historia!

Lördag 6 juni 1997 var det dags för den första provningen på Officerssalongen vid Rommehedslägret. 51 intresserade kom till provningen och ett 40-tal stannade kvar till det första årsmötet och The Single Malt Academy of Dalecarlia - SMAD - bildades. Vid denna första provning så ingick följande whisky.

Glenfiddich Pure Malt

Glenmorangie Port Wood Finish

Highland Park 12yo

The Macallan 18yo

Bowmore 16yo cask strength (Cadenhead)

Nu hade även Highland Park blivit en favorit och Macallan 18yo tyckte jag var helt fantastisk.

Intresset på topp och nu var det dags för nästa Skottlandsresa - Campbeltown och Islay. Efter en bilfärd från södra England till Campbeltown var det måndag  21 juli 1997 dags att besöka Springbank. Vilken upplevelse! Och jag träffade Frank McHardy för första gången. Början på en relation som sedan bestått under alla år. Frank är med sina tre besök den skotte som besökt SMAD  flest gånger. Vid min avskedsturné till Campbeltown och Islay i juni 2017 tog Frank hand om mig och mina medresenärer på ett ypperligt sätt och med lagerhusbesök. Fick också en flaska Springbank som avskedsgåva från Frank. Något som jag verkligen uppskattade. Men åter till 1997 och vidare till Islay. Tisdag 22 juli besökte jag de tre destillerierna på sydkusten; Laphroaig, Lagavulin och Ardbeg. På Laphroaig träffade jag för första gången Michael Heads, numera Distillery Manager på Ardbeg. Så det var starten på den långa vänskapen. Ardbeg trodde jag var stängt så vi åkte dit bara för att titta på destilleriet. Men det hade öppnat någon vecka tidigare. Och vi fick en rundtur under ledning av en av arbetarna. Och åkte lycklig därifrån - nu var jag helsåld på Ardbeg! Tror också att  jag var en av de första besökarna efter återöppnandet i slutet juni/början juli. När jag ändå var på Islay så måste naturligtvis alla sju öppna destillerier besökas. Efter denna första resa har det blivit ytterligare närmare 15 besök, så Islay kan ju nästan betraktas som ett andra hem för mig. En väldigt speciell händelse var 2002 och första besöket hos Bruichladdich. Träffade Jim McEwan första gången och fick se den första destilleringen av Octomore. Och dessutom smaka på sprit från den pågående destilleringen. Blev därmed den förste som inte arbetade på Bruichladdich som smakade på Octomore! Vilket minne och vilken upplevelse. Något som aldrig kan återupprepas.

Feis Ile

Islayfestivalen - Feis Ile - har jag besökt sju gånger mellan 2006 och 2015. Under den perioden skedde stora förändringar. Festivalen växte och blev mer och mer populär och allt fler besökare. Blev också mot slutet allt svårare att få tag på biljetter till provningar. I och med att företag av typen Ticnet utnyttjades, så hjälpte inte längre mina personliga kontakter. Bestämde mig därför vid festivalen 2015 att det skulle bli min sista festival. Bestämde då också att 2017 skulle jag göra en Islayresa som en avslutningsresa 20 år efter mitt första besök. I juni 2017 så genomförde jag min avskedsturné. Även Isle of Jura hade jag under mina resor lärt mig att uppskatta så dom fanns också med i programmet 2017. Jag blev väl mottsagen och omhändertagen vid alla besök. Höjdpunkten var dock då jag vid besöket hos Ardbeg fick ta emot en fatände med texten "Bernt Sjödin Islay Tours 1997 - 2017" samt namnteckningar av alla anställda på Ardbeg. Blev riktigt rörd och tårögd då jag fick presenten. Den hänger nu som en vacker tavla hemma i vardagsrummet.

Tillbaka igen till 1990-talet och SMAD:s barndom. Några noteringar från den perioden.

Svårt att hitta whisky i Sverige, varför Loch Fyne Whisky i Skottland blev vår huvudleverantör.

Vi spädde whiskyn före upphällning till ca 30 %. Idag låter det helt främmande, men vi var nybörjare vid den tiden.

Rökboomen började.

Inköp och förberedelser till första superprovningen – Springbank Millenium Collection (provning 2001).

Höll till på Officerssalongen, Rommehed, under de första åren.

Whiskyintresset växte i Sverige och fler och fler whiskyklubbar bildades.

Nackamässan var nu inte bara öl, utan whisky hade också kommit in i sortimentet.

2002 genomfördes det första s.k. Whisky Convention i anslutning till Nackamässan med 100 deltagare från sju olika whiskyklubbar där SMAD var en. Initiativtagare till evenemanget var WAS med Hans Lilja som primus motor. Men inget mer hände 2002. 2003 var det dags för ett andra Whisky Convention och nu gick det bättre. Svenska Whiskyförbundet (SWF) bildades med Hans Lilja som ordförande och undertecknad som sekreterare. Jag upplevde sekreterarrollen som perfekt. Innebar att jag fick mycket kontakter med andra klubbar eftersom jag svarade för kontakterna mellan klubbar och förbund. I SMAD hade vi viss erfarenhet av såväl skottar som provningsledare som egna buteljeringar. Två aktiviteter som jag aktivt bidrog till att införa även hos SWF. Detta innebar också mycket kontakter. I det här fallet var det i första hand de svenska importörerna som var aktuella. Och ett brett kontaktnät är en viktig faktor när det gäller såväl att få skottar att komma till provningar som att göra buteljeringar. Något som också varit värdefullt för SMAD:s utveckling. Anders Norström är f.n. medlem i SWF:s styrelse med ansvar för provningsturnéer. Hos SMAD är det därför idag Anders som har de bästa kontakterna med importörerna.

2006 fick jag som den förste ett nytt stipendium - Gordon & MacPhail Whisky Scholarship. Det innebar en resa till Skottland och besök hos Benromach med arbete som destilleriarbetare under en dag. Bland övriga aktiviteter är det främst besöket i Gordon & MacPhails sample room som etsade sig fast i minnet. Här fick jag prova ett antal mer eller mindre exklusiva whiskyn. Provningen avslutades med Mortlach från 1938 som då var 68 år gammal. Det fatet buteljerades sedermera som Mortlach 70yo/1938. En whisky som jag hade förmånen att få prova i Malmö 2009 tillsammans med några andra unika buteljeringar från Gordon & MacPhail och under lednig av Michael Urquhart. 2016 var det dags för en ännu äldre Mortlach, en 75-åring. En whisky som var bättre än 70-åringen och en av de bästa whisky jag någonsin provat.

Detta leder automatiskt till andra minnesvärda provningar som jag haft förmånen att få delta i. I hård konkurrens så är det ändock en provning som sticker ut och som jag rankar som den bästa provningen någonsin för min del. Nämligen Ardbeg superspecial 2012 under ledning av Michael Heads och med följande whiskyn.

Ardbeg 1972-2004, cask 3038

Ardbeg 1972-2004, cask 2780 – Ping 1

Ardbeg 1974-2007, cask 4547

Ardbeg 1976-2002, cask 2396

Ardbeg 1976-2008, cask 2397

Arbeg 1976-2004, cask 2398

Ardbeg Provenance 1974-1997

Ardbeg Provenance 1974-2000

Ardbeg Lord of the Isles 25yo

Ardbeg Alligator Exclusive Committee Reserve

Vinnare vid omröstningen blev Ping 1, men min favorit var och är Provenance 1974-1997. Andra höjdare hos SMAD är bl.a. följande.

Springbank Millenium Collection  2001/2010

Black Bowmore 2008

Bunnahabhain 2016

Karuizawa 2015

Hanyu 2014

Jim McEwan 2017 – provningsledare

Richard Paterson 2017 - provningsledare

Bland höjdare utanför SMAD och de två Mortlachprovningarna, så är det i första hand det här jag kommer ihåg.

Glenfiddich 1955, 1958 och 1959 m.fl. på Cinderella 2013 med Ian Millar. Här omvärderade jag Glenfiddich fullständigt. Är nog den näst bästa provningen efter Ardbeg.

Ett antal provningar vid Feis Ile.

Dalmore 50yo m.fl. med Richard Paterson vid Whisky Show i London – både 2016 och 2017.

Känns som en enorm förmån att ha haft möjligheten att prova så många fantastiska whisky och dessutom till en överkomlig peng. Något som blir allt svårare och svårare.

Whiskymässor har idag blivit vanliga både i Sverige och utomlands. Några synpunkter på hur jag ser på de mässor som jag besökt vid fler än ett tillfälle.

Nackamässan - torsdag em är OK, men annars för mycket fest och för många "upphällare" som arbetar i montrarna numera. Svårt att träffa personer som det kan vara bra att etablera kontakt med.

Linköping - Sveriges bästa whiskymässa? Har tyckt det varit riktigt bra, men för 2018 kändes det tveksamt. För dåligt med intressant whisky för min del. Mest standard OB och måttlig kvalitet hos IB. Eller är det jag som blivit för kräsen?

Borlänge - är hemmaplan och så bra som en mässa kan vara i Sverige.

Cinderella med Whisky Fair - bättre än mässor i Sverige genom ett mer intressant och spännande utbud.

Whisky Fair Limburg - var där första gången 2006 och tyckte den var fantastisk. Gjorde ytterligare tre besök under 2007 - 2009. Gissar att den fortfarande är bra eftersom ett antal SMAD-medlemmar fortsätter att åka dit. Kunde tidigare hitta gammal whisky i en omfattning som ingen annan mässa i Europa hade. Vet dock inte hur det är idag.

Whisky Show London - ett brett sortiment med i första hand whisky som buteljerats i närtid. Bra upplägg där de flesta whisky ingår i entréen. Exklusiva buteljeringar med prisnivå över £500 kostar extra. Och man har väldigt prisvärda exklusiva Masterclasses.

2017 - SMAD firar 20 år.

Ett fantastiskt år som saknar motstycke i SMAD:s historia. Planeringen inför jubiléet började redan i maj 2013. Snacka om framförhållning! Idén att göra ett jubileumsår i stället för en jubileumsprovning kom från Anders Norström. Och det blev Anders och undertecknad som hade huvudansvaret för provningarna. Målsättningen var, att endast ha utländska provningsledare och som också besökt SMAD tidigare. Men ganska tidigt kom även Janne Groth in i bilden som ende svenske provningsledare. Janne är vår flitigaste besökare. Det här var åttonde gången han kom till SMAD. I maj 2013 gjorde vi en lista med 10 utvalda provningsledare. Och åtta av dom kom under 2017. Ett otroligt bra utfall. Om inte en person hade brutit vristen så hade vi haft nio av de tio först prioriterade. Ashok Chokalingam, Amrut, kom med i vår planering i ett tidigt skede och fanns i programmet under flera år. Jan Beckers från Douglas Laing kom däremot in i ett väldigt sent skede och har inte tidigare besökt SMAD. Men eftersom Douglas Laing gjorde vår jubileumsbuteljering så kändes det som en bra reserv. De flesta av provningsledarna kom till Sverige och Borlänge var huvudaktiviteten. En del kombinerade med någon ytterligare aktivitet. Den snabbaste besökaren var George S. Grant från Glenfarclas som kom tillsammans med sin 10-åriga dotter.

Steg upp kl. 03.00 lördag morgon i sitt hem i Skottland.

Bil till Aberdeen.

Landade kl. 11.55 på Arlanda.

Bil till Borlänge för provning med start kl. 16.00.

Övernattning på Galaxen.

Söndag morgon bil tillbaka till Arlanda.

Kl. 13.30 avresa från Arlanda.

Söndag kväll hemma i bostaden igen för att fira Halloween.

Här kan man verkligen tala om snabbvisit. Och dessutom hade George tagit med sig en 52-årig Glenfarclas från 1966 - en fantastisk whisky.

2017 visade vilket gott rykte SMAD har hos många destillerier. Och många positiva kommentarer från provningsledarna. Bland de bästa provningar dom varit med om. 2017 har också fått mig att inse vad som är SMAD:s styrka när det gäller att få hit utländska provningsledare. Nämligen alla medlemmar som är intresserade och kunniga. Några faktorer som jag tror är viktiga.

Många deltagare vid utländska provningsledare.

Alla kommer i tid.

Ganska tyst då provningsledaren pratar - medlemmarna visar provningsledaren respekt.

Medlemmarna visar ett genuint intresse.

Sådana här saker gör att dom tycker det är jättekul att komma till Borlänge och också gärna kommer tillbaka. Ekonomiskt så har SMAD aldrig subventionerat så mycket något år tidigare som 2017. Och SMAD har också fått support från leverantörer genom att privatimportera till mycket fördelaktiga priser. Jag uppskattar leverantörssupporten till 250 till 300 kkr. Med SMAD:s subvention kan det totalt uppskattas till ca 350 kkr. Så jag antar att det är många medlemmar som varit nöjda med vad som erbjudits under året. Och mig veterligen har ingen whiskyklubb varit i närheten av ett sådant program som SMAD 2017. Känns otroligt kul att ha fått vara en del i att åstadkomma detta.

Varför finns Glengoyne med i detta sammanhang? Har inte nämnt dom tidigare. Liksom Glenfiddich har jag en gång i tiden varit väldigt negativ till Glengoyne. Men även i detta fall har jag ändrat uppfattning. När man går tillbaka till början av 2000-talet så var det rökig whisky som gällde. Glengoyne gjorde reklam att det var en helt orökig whisky. Mer eller mindre värdelös tyckte jag då. Men med ökad ålder och visdom (?) insåg jag, att det fanns annan whisky än rökig whisky. Framgår väl på den här provningen att jag numera har en förkärlek för sherryfatslagrad whisky och då är Glengoyne ett typexempel på en riktigt bra whisky med mycket sherryfatskaraktär. När jag berättade detta för Stuart Hendry, så tyckte han att jag skulle ha en bourbonfatslagrad Glengoyne också för att jämföra. Något som jag naturligtvis inte tackade nej till.

Som nämnts tidigare, så har jag varit intresserad av whisky under en tidsperiod då det har varit förhållandevis lätt att få tag på unik whisky och till en överkomlig penning. Något som är mycket svårare idag. Ett förhållande som jag tror kommer att gälla ett antal år framöver. Men genom SMAD kan det ändock finnas förutsättningar att göra det bästa möjliga av situationen.

Om jag avslutningsvis skall ta fram några whisky som jag verkligen tagit till mitt hjärta så är det i första hand Ardbeg Provenance. Två andra som också får plats nära Provenance är Ardbeg Lord of the Isles och Springbank 21yo Tall bottle.

När jag träffade Jim McEwan första gången sa han "You have to make a footprint in your life". För mig känns SMAD som mitt fotavtryck. Att kunna avsluta provningen med Arbeg Twenty One känns därför perfekt och en symbolik för mitt whiskyintresse.

Och ett tack till alla som kom på min avslutningsprovning och alla som på olika sätt stöttat mig under mina 21 år med SMAD.

De whisky som provades:

Provningsnoteringar Bernt Sjödin

Macallan 18yo/2016, 43 %, Sherry Oak

Färg:Bärnsten

Doft:Torkad frukt, aning fat, ganska stor

Smak:Sötma, peppartoner, torkad frukt, lite tunn, fattoner

Eftersmak:Sötma, russin, pepprig

Poäng:91

Glenfarclas 1995 - 3/11/2017, cask strength, Cask 6641

Färg:Bärnsten

Doft:Fattoner, kryddig, mörk frukt

Smak:Torkad frukt, sötma, fattoner, fyllig

Eftersmak:Torkad frukt, pepprig, fattoner, ganska lång

Poäng:92-93

Glenfarclas 1997 - 3/11/2017, cask strength, Cask 446

Färg:Bärnsten

Doft:Torkad frukt, kryddig, lite fat

Smak:Kryddig, fat, lite torkad frukt

Eftersmak:Kryddig, fat, torkad frukt, ganska lång

Poäng:91

Dalmore 7/6/1997 - 31/1/2018, 52 %

Färg:Ljus bärnsten

Doft:Mycket frukt, vinösa toner, torkad frukt

Smak:Torkad frukt, sötma, rund

Eftersmak:Torkad frukt, lite fat, sötmatoner

Poäng:92

Glenfiddich 1999 - 19/12/2016, 62,3 %, Cask 3841, Ian´s Project XX

Färg:Guldfärgad

Doft:Vanilj, eldig, gula äpplen

Smak:Sötma, vanilj, pepprig, eldig

Eftersmak:Vanilj, sötma, pepprig, gula äpplen

Poäng:91

Glenfiddich 2001-06/01/2017, 60,6 %, Cask 11143, Struan´s Project XX

Färg:Bärnsten

Doft:Fattoner, pepprig, mörk frukt/fikon

Smak:Stor, sötma, torkad frukt, oljig

Eftersmak:Torkad frukt, pepprig, ganska lång, fattoner

Poäng:92-93

Glengoyne 8/3/2000 - 11/1/2018, 57,8 %, Cask 206, American Oak Puncheon

Färg:Bärnsten

Doft:Torkad frukt, sötmatoner

Smak:Söt, torkad frukt, pepprig

Eftersmak:Söt, oljig, torkad frukt, stor, ganska lång

Poäng:92

Glengoyne 2004 - 11/1/2018, 57,4 %, Cask 3559

Färg:Ljus guld

Doft:Vanilj, mycket gula äpplen, frisk

Smak:Vanilj, lite fat, äppeltoner

Eftersmak:Mycket vanilj, äpplig, fattoner, lite pepprig

Poäng:92

Springbank 28/11/2003 - 2018, cask strength, Cask 997, Fresh Sherry Butt

Färg:Ljus bärnsten

Doft:Eldig, lite torkad frukt, lite vanilj, svaga röktoner

Smak:Sötma, fattoner, torkad frukt

Eftersmak:Torkad frukt, fattoner, sötmatoner, sträv, lång

Poäng:92-93

Highland Park 14yo/2003 - 2017, 59 %, Cask 3824

Cinderella Whisky Fair 10th Anniversary, First Fill

American Sherry Oak

Färg:Ljus bärnsten

Doft:Torkad frukt, alkohol, fattoner

Smak:Sötma, kryddig, eldig, russin, lite sälta

Eftersmak:Eldig, pepprig, söt, russintoner, lite fat

Poäng:92-93

Laphroaig 2003 - 2016, 56,9 %, Cask 106, 2005-2013 Bourbon - 2013-2016 QC

Färg:Guldfärgad

Doft:Rökig, frukttoner

Smak:Sötma, vanilj, frukt, rök

Eftersmak:Rök, vanilj, lite sötma

Poäng:90

Ardbeg Twenty One, 46 %

Färg:Ljus guld

Doft:Röktoner

Smak:Oljig, fattoner, vanilj, rök

Eftersmak:Lång, rökig, vanilj, chokladtoner

Poäng:91-92

2018-03-20/Bernt Sjödin